Vänskap
konsten att få fler och bättre vänner
 

Fråga mig om vänskap

Har du frågor och funderingar om vänskap? Jag kan vara ditt bollplank och hjälpa dig att ta reda på svaret! Men skriv kort! Om du formulerar dig i en enda mening, så ökar oddsen för att din fråga blir bevarad!

 

Vi hörs!

/Marina

 
Kategori:
Sortering:
   [ Sök i frågor/svar ]

Antal frågor/svar: 46

 
Hem > 
 
Jag har inga vänner. Jag saknar inte att ha vänner. Jag har väldigt lätt att småprata med människor och många gånger anförtror folk saker till mig som är av väldigt privat karaktär. Jag är lätt att umgås med tror jag folk skulle säga om mig. Men jag känner sällan att jag har nått ut av att vara med andra människor. Min man skämtar med mig att jag är helt onormal som är kvinna utan vänninor. Jag umgås verkligen inte med någon. Jag hälsar på folk i kvarteret, småpratar på jobbet, går på släktfester men i alla dessa grupper kör jag liksom bara det sociala lite sådär på autopilot. Det är inte direkt otrevligt men jag är hellre själv. Är jag onormal som helt saknar vänner? Nanna  (Antal visningar: 2100)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2013-09-18
  Kommentarer (0)
 
Hej. Jag har länge känt att jag vill skaffa nya vänner. Jag har försökt genom att ge vänförfråga på facebook och skrivit ett meddelande. Men jag har inte fått svar. Vad kan det bero på förutom att man inte känner varandra ? Det känns som om de flesta får vänner oavbrutet. Hur ska jag göra? ( Jag går i nian )  (Antal visningar: 4772)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2013-09-04
  Kommentarer (3)
 
Kan man verkligen känna stark vänskap med en vän man aldrig träffat? Jag har (efter typ 10 månader tillbaka) en otroligt fin nätkompis/internetkompis/chattkompis Trots att hon är 2 år äldre än mig så känns det som jag verkligen känner henne. Och betyder idag mer än alla mina vänner i verkliga livet. Men funkar det verkligen så? går det att känna någon trots att man inte gör det egentligen? förvirrad  (Antal visningar: 2345)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2013-09-04
  Kommentarer (2)
 
Hej, Har fått svar på flera funderingar på sajten och förstår att vänskap är föränderligt och kan se ut på olika vis. Mycket mindre "hållbart" och "vara bästisar" än jag trodde och trodde det var nåt konstigt med mig som förnyar delar av min vänskapskrets vart 5-10 år. Förhoppningsvis för att jag utvecklar mig rätt mycket och mindre pga att jag inte kan behålla "livslånga" vänskaper. Men något som jag saknar, och som jag är osäker på om det är en rimlig önskan i vänskap, är att jag saknar vänner att umgås med på högtider och semester dom perioder jag är singel. Har en föreställning om att goda vänner värnar om varandra också då. Har en mycket god vän som jag träffar varje vecka och har kontakt med oftare däremellan, men sedan är det tyst på högtider och sommaren. Det gör mig besviken eftersom vi delar mycket vardag och allvarliga samtal och har gjort så i 7 år. Dock verkar det som dom viktigare tillfällena delar hon hellre med andra vänner som har mer normativa liv (barn, villa, gifta med mera). Förväntar jag mig för mycket?  (Antal visningar: 2674)
Kategorier: Vänskapsroller
Datum: 2013-06-07
  Kommentarer (8)
 
Hej, jag undrar lite över en "vän"jag har. Vi har aldrig träffats ofta. Nu är det 5 år sen vi setts på tu man hand. Hon är alltid jätteentusiatisk när vi råkar träffas och säger att vi måste ses och så ger hon förslag på aktivitet. Och kvittrar att vi får höras och bestämma senare" vi slår en liten pling" som hon säger. (Jag har telefonfobi tyvärr, vilket jag väl borde säga, men det känns jobbigt och pinsamt, speciellt som jag inte känner henne så bra) Förr brukade jag då höra av mig, via mail ellet sms och ngn gång per telefon. Jag föreslår tid och undrar om hon kan då? Då får jag inget svar, ellet attt vi hörs senare. Detta har upprepats ett antal gånget och då har jag tänkt att hon vill nog inte träffa mig egentligen . Hon vill nog bara verka social och ev ha mig som reserv om hon inte har ngt roligare på gång. Men hon har fortsatt likadant(kan hon ge sig människan!) tex ringde hon en gång och storkvittrade på min födelsedag om att hon skulle bjuda ut mig. "Vi ses ju aldrig. Jag blir ju orolig" sa hon. Då skrattade jag till och sa att jag var sällan upptagen (hon brukar ofta kvittra om att det är så synd att vi inte ses för att vi har så mycket att göra, det är så svårt att få ihop våra scheman) och så gav jag henne några förslag på tider och undrade om hon kunde. Då låter hon helt panikslagen och med rädsla i rösten säger hon att" vi bestämmer inte det nu, vi hörs senare" . Suck säger jag. Vill hon ses eller inte? Vad tror du? Alltså jag blir less. Jag har dessutom aldrig varit så förtjust i henne. Hon är så himla käck och ytlig. Visst kan jag träffa henne men eftersom det är hon som mest vill tycker jag att hon kunde ta initiativ tilll att det blir av. Vad tänker hon?? Hon är ett sådant mysterium. Varför vågar hon inte dra fram en almanacka? Till saken hör att jag inte är den som hoppar av entusiasm, inte ens med dem jag gillar jättemycket. Är det det som gör att hon inte vågar bestämma tid? Har hört att hon och hennes kille nog mest umgås när det är många, typ på fester. Men hon har tusen vänner på facebook.  (Antal visningar: 1900)
Kategorier: Sviken av vänner
Datum: 2013-06-07
  Kommentarer (0)
 
Jag har länge umgåtts med 4 andra personer i klassen, tills vi alla hamnade i konflikt med en person i gänget som är en av mina bästa vänner. Jag löste allt med henne, eftersom att hon trots allt är min bästa vän och det känns dumt att förlora henna pga lite tjaffs. De andra har däremot inte löst det med henne, och tänker inte göra det heller. Hon har nu börjat umgås med några andra som jag också tycker är väldigt snälla, men det känns som att jag står mittemellan allt. Jag kan känna mig väldigt utanför när jag umgås med de tre som fortfarande är mina vänner, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Nu är två av mina bästa vänner splittrade, och jag vill inte behöva välja. Men jag kan inte umgås med båda samtidigt. De jag umgås med nu har blivit väldigt sura på mig för att jag umgås med den andra tjejen ibland, men jag har sagt att de inte kan bestämma vem jag är med, och de har lyssnat på mig. Men jag vet inte hur jag ska göra längre, känns inte roligt att gå till skolan när jag vet att jag varje dag kommer behöva välja någon, och göra den andra besviken, man vill ju ha roligt nu sista året på gymnasiet.  (Antal visningar: 1531)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2013-06-07
  Kommentarer (5)
 
Jag har blivit så kräsen och kan inte ändra mig. När jag ser andra människor känner jag starkt obehag istället för nyfikenhet. Om jag råkar ställa nyfikna frågor eller beter mig vänligt känner jag mig falsk. För de skulle bara veta vad jag känner! Att inte döma andra verkar vara det svåraste av allt och jag har inget knep. Det kommer troligen från att jag aldrig känt mig älskad av någon jag själv älskat, så jag kommer inte vidare på punkt 1. Om de jag älskar inte älskar mig så kan inte jag älska någon annan heller och därför har jag insett att jag inte vill ha vänner, det är ointressant eftersom jag inte har fått kärlek. Alltså, jag går och tror att jag måste få något innan jag kan ge vidare. Det har låst sig och jag tror inte längre att jag kan göra något eftersom problemen uppstod så tidigt i livet och jag har inte kunnat fixa det än. Det känns som om det bara är "andra" som kan ha vänner, jobb och liv. Jag känner mig konstig bland folk just för att det känns oäkta. Ett tag mådde jag bra när det fanns en person som jag själv tyckte om som var vänlig, men det var bara hans sätt mot alla och när jag insåg att det inte var äkta tappade jag sugen och insåg att det är något hierarkiskt som gör att jag inte räknas. Finns det någon bra bok? Jag orkar inte göra övningar faktiskt, orkar inte ändra mig.  (Antal visningar: 2130)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2013-06-07
  Kommentarer (3)
 
Min bästa vän, trodde jag svek och sårade mig något enorm.. Då hon skrev till mig hur bra allt var, om vi skulle göra något men undertiden skrev hon till andra hur dum, äcklig, jobbig jag var och att jag var en hora.. Jag sa upp allt, men nu ’’saknar hon mig såååå’’ … vad ska jag göra?! Jag blev jättesviken verkligen!  (Antal visningar: 2055)
Kategorier: Sviken av vänner
Datum: 2012-08-14
  Kommentarer (6)
 
Hej! Min syster berättade nyligen för mig att hon är väldigt ledsen för att hon knappt har några vänner alls att umgås med på fritiden. Alla vänner hon tidigare haft har varit genom mig, och hon har lätt för att glida ifrån personer. Hon vill ha fler vänner, men oroar sig då hon inte vet hur hon ska skaffa vänner. Hon själv är ganska blyg och har svårt att ta kontakt och öppna sig för människor. Jag vill så gärna hjälpa henne skaffa vänner, men hur ska jag göra? Hur gör man för att skaffa vänner egentligen? (min syster går på gymnasiet kanske bör tilläggas)  (Antal visningar: 2490)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2012-06-24
  Kommentarer (7)
 
Hej! En vän tyckte att jag varit elak mot henne och att hon kände sig besviken på mig. Hon kände sig sviken då jag inte frågat henne angående en "resa" utan istället vänt mig till hennes lillasyster (som jag inte alls umgås med annars) Men anledning till att jag inte frågade min väninna var att jag visste att hon inte skulle kunna följa....Det handlade nämligen om 6-8 veckor och jag visste att hon skulle jobba hela sommaren. Jag behövde någon som skulle kunna vara borta så länge och som jag visste skulle kunna svara och följa med mig snabbt då "resan" bara var 1-2 veckor bort. Men nu känner jag mig också upprörd över att hon blev så besviken trots det att jag har försökt förklara för henne. För det finns andra nära vänner och släkt som jag inte heller frågade för jag vet att dom inte kan och dom har inte alls reagerat på detta sättet. Hur gör jag för att försöka få henne att förstå och har jag fel som känner att hon borde förstå mig också?  (Antal visningar: 2020)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2012-06-24
  Kommentarer (6)
 
Hur länge i genomsnitt varar en vän? Det är ju väldigt få som följer med en hela livet! och vilken ålder är VANLIGAST att man hittar en riktigt vän? Massa vänskaps statistik tack!  (Antal visningar: 2206)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2012-04-23
  Kommentarer (6)
 
Hej! Jag undrar, vad är de tre främsta anledningarna till en vänskap? Är det pga. man har roligt tillsammans? Är det pga. man får någonting ut av relationen, alltså du kanske inte har så roligt, men den personen har status som får dig att vilja va kompis med den personen? Eller är det pga. man har samma värderingar och moral och kan lita på varandra?  (Antal visningar: 1939)
Kategorier: Siffror och statistik
Datum: 2012-04-23
  Kommentarer (6)
 
Är det du som har skrivit allt, eller har du tagit information från böcker, isf vilka?  (Antal visningar: 1555)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2012-04-23
  Kommentarer (8)
 
Hej! de senaste veckorna har jag funderat på vänskap väldigt mycket, och det är just funderingarna som är problemet. Min kompis sa för ca ett år sen att hon inte hade några vänner, och då började jag fundera på det där lite grann med. Nu har de vänner jag hade då försvunnit, och mina tankar börjar ta över hela vänskapsrelationer. Det låter helt konstigt med har nästan fått "tvångstankar" om pinsam tystnad som ständigt kommer upp när jag är ensam med en person. Det spelar ingen roll om jag träffar denna personen i skolan varje dag, så fort det blir tyst börjar jag fundera på att vi inte har något att prata om. Jättesvårt att förklara! och jag funderar mycket på vad man säger i början när man träffas, alltså inledningsfraserna och efter det, tills man börjat prata och känner sig bekväm med det. Dessa tankar har jag dock aldrig med min pojkvän... Förstår inte varför jag blivit såhär och börjat fundera så mycket, vet att jag inte borde tänka på det alls så blir det naturligt, men nu har dessa tankar tagit överhanden inför alla vänskapsrelationer! Vad ska jag göra?  (Antal visningar: 1502)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2012-04-23
  Kommentarer (6)
 
Varför får man just dem vännerna man har?  (Antal visningar: 2311)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2012-04-23
  Kommentarer (9)
 
Hej! Innan jag började gymnasiet hade jag många vänner, men sedan började alla på olika skolor osv. nu känns det som alla har glidit ifrån varandra. och det känns som jag glidit ifrån ALLA kompisar. har alltid varit van vid att kunna umgås ed mycket folk, men nu känner jag mig väldigt ensam. Jag är helt normal men lite blyg.. jag måste skaffa kompisar nu! bor i en inte så stor stad, vad ska jag göra åt detta?  (Antal visningar: 1315)
Kategorier: Ny i stan
Datum: 2012-04-23
  Kommentarer (0)
 
Hej! Vart söker man och hittar vänner nånstans? Jag har knappt någon men önskar att jag hade några som man kan göra roliga saker med. I den ålder som jag är i (40) så förväntas man ha många vänner och ett bra socialt liv men jag har genomgående haft svårt att skaffa vänner. Hur gör man?  (Antal visningar: 1739)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2012-04-08
  Kommentarer (3)
 
Hej! Jag har alltid varit ensam och aldrig haft många vänner. Trodde att detta skulle ändras när jag började gymnasiet, vilket det inte gjorde. Jag känner mig ensam och har bara en vän jag umgås med och vi är inte speciellt lika. Vad kan jag göra för att få mer vänner, jag är trött på att vara ensam och utanför? Känner mig inte tillräckligt duglig för att våga ta kontakt med andra.Tack på förhand  (Antal visningar: 1887)
Kategorier: Övrigt
Datum: 2012-03-18
  Kommentarer (1)
 
Jag har gjort bort mig inför en, eventuellt två, av mina allra närmsta vänner. Det är en lång historia och jag skall försöka göra den kort: Jag och en vän gjorde en gång i tiden ett brott där fängelse ingår i straffskalan. Lite drygt ett år efter detta klarade jag inte längre av att kväsa samvetskvalen efter detta och överlämnade mig själv till polisen - men jag sa ingenting om vem/vilka jag gjort detta brott med. Det hindrade inte att polisen hittade saker i min bostad som i sin tur gav underlag till att plocka in en medgärningsman som jag skall ha utfört detta med. Bevisbilden mot honom är stark och han har erkänt, och därav kan det antas att han kommer få fängelse för detta. Han sitter nu häktad. - Det är svek nummer 1. En till person sitter häktad i ärendet. Dessvärre så är han oskyldig, och trots detta så har åklagare och polis funnit spår som påvisar att sannolikheter finns att han kan ha varit delaktig i brottet. Det finns en förklaring till dessa sannolikheter men dessa hör ej hemma här. Tyvärr så är det faktum att han sitter häktad ett svek från min sida, svek nummer två, och det kan verka harmlöst när (om) han väl blir friad från detta brott som han Ej begått. Detta är mina två närmsta vänner sedan flera år tillbaka, och det var inte meningen att de skulle stryka med när jag valde att göra upp med mig själv. Jag kunde undanröjt de spår polisen hittade hemma hos mig, men gjorde inte detta, kom på det långt senare. Jag har inte "tjallat" på någon, men polisen har ändå häktat två av mina vänner. Skyldiga eller oskyldiga. Och hur jag än söker efter en rimlig bortförklaring så kommer jag inte fram till annat än att jag har gjort bort mig fullständigt. Det är mitt fel att deras mödrar, systrar, bröder, fäder, kusiner, vänner etc ligger och gråter floder. Är oroliga. Mår dåligt. Att jag har klantat mig så rejält är för mig nästintill ofattbart. Jag tappade greppet helt och mina vänner blir lidande för en gärning jag gjort i gott uppsåt, men som ändå orsakar mängder av oförtjänta tårar på olika håll. Samvetskvalen över detta är faktiskt värre än de jag brottades med i fråga om det begångna brottet (som jag dessutom angav mig själv för, så ni kan ju föreställa er hur tungt mitt hjärta är och hur dum jag känner mig). Hur skall jag hantera detta? Dels hur jag skall hantera det i fråga om mitt eget välbefinnande. Och hur jag skall förhålla mig till mina vänner. Kan tiden eller något annat läka detta sår?  (Antal visningar: 1692)
Kategorier: Övrigt
Datum: 2012-01-10
  Kommentarer (5)
 
Hej.. Jag har en bästa kompis, hon och jag träffas i princip varje dag. Vi går i samma klass och har varit sjukt bra kompisar i typ 2 år nu. Men hon har barndomskompisar som hon är med ibland. Ibland säger hon till mej att hon ska träffa dom, men ibland så har jag märkt att hon ljuger för mej och säger att hennes mamma är jätte arg på henne och att hon måste hem. Idag så råkade hon skicka ett sms till mig som egentligen skulle till en av hennes andra kompisar, där det stog "Jag är hos dig om typ en halvtimma". Asså jag blir ju skitledsen när hon ljuger för mig och inte kan säga som det är. Men det är så att vi är lite för oss själva ivåran klass, asså båda är sjuuukt sociala, det är bara det att vi passar bara inte bra men någon i hela klassen. Så jag har itne jätte många andra kompisar utom hon, det är sjukt jobbigt för mig eftersom jag som sagt är väldigt social och älskar att ha många kompisar. Men så vad ska jag göra?! Ska jag fortsätta vara kompis med henne eller ska jag skita i henne? Men om jag skiter i henne så kommer det inte finnas så många andra som jag kan vara med... Det känns som att hon bara är med mig när hon inte har nåt bättre för sej, hon kan dissa mig direkt om hon kommer på något annat att göra... Hon kan inte heller säga något till mig. Asså jag tycker att det här är skitjobbigt... snälla svara? Kram  (Antal visningar: 1800)
Kategorier: Bästa vänner
Datum: 2012-01-10
  Kommentarer (8)
 
Hej! Jag går gymnasiet och jag har kamrater som jag brukar snacka med. Men ibland känns det som dom inte vill att jag ska vara med dom. Jag vet inte om dom träffas på fritiden för dom berättar aldrig något för mig. Men det är lite mitt fel. Jag är för blyg och oroar mig för mycket om vad andra tycker om mig. Detta tycker jag är skitjobbigt och jag behöver verkligen hjälp! :(  (Antal visningar: 1660)
Kategorier: Psykologi
Datum: 2012-01-09
  Kommentarer (8)
 
Jag har en vän som har helt annan bakgrund än jag vad det gäller utbildning och jobb. Jag är ny i staden och tänker att jag ska vara väldigt öppen för olika typer av personer. Redan från början fick jag signaler om att min utbildning/mitt yrke kunde få mig att uppfattas som förmer. Sedan dess undviker jag att prata för mycket om mitt jobb, om ambitioner och att vara mindre prestationsinriktad. Förminskar jag min riktiga personlighet för mycket för att det ska vara bra i längden? Ska jag tala om för min vän att jag tog illa vid mig att bli dömd på grund av att jag har höga ambitioner i yrkeslivet? Ska jag försöka hitta andra vänner trots att det kommer att göra mig mer ensam för tillfället?  (Antal visningar: 2096)
Kategorier: Ny i stan
Datum: 2012-01-09
  Kommentarer (12)
 
Hur är man en bra vän per mejl?  (Antal visningar: 1357)
Kategorier: Övrigt
Datum: 2012-01-09
  Kommentarer (2)
 
Hej! jag hade en bästis som hette olivia.allt bråk mellan mig och henne började i vintras vi dissade varann och snackade skit om varann och sen började vi va oftare tills hon dissade mig med en tjej som heter frida och olivia sa alltid -vi kan va imorgon! menvarje gång hon säger dte blir det inte så hon är fortfarande med henne nästan varje dag började jag gråta skolan och min vän danielle tröstade mig hon är jätte snäll! men jag har pratat med olivia öga mot öga flera gånger men det verkar som att hon inte vet hur jag känner mig men i år började en ny tjej i vår klass hon heter också frida men jag och hon började va jätte mycket då kom olivia till mig och frågade om vi kunde va snart då sa jag : - nej kan inte du är inte värd mig och jag oc h min nya bästis asså dne nya tjejen hon är min bästis hon är jätte snäll och jätte rolig men i mitt hjärta så är det nån jag saknar jätte mycket och det är olivia föra året hade vi så jävla kul och den här året var dte vara bråk jag saknar henne jätte mycket men jag tycker och jätte mycket om min bästis frida den nya tjejen! snälla svara jag bryr mig inte om dte är för mycket text men snälla jag behöver hjälp jag har inte sakt nåt m bråket om mig och olivia snälla svara! varje gång jag tänker på det som hänt låser jag in mig i mitt rum och börjar gråta nu nr jag kunde berätta det här för dig känns det bättre och kan du va snäll och svara på det här från patricia jag är 12 år och mår sjukt dåligt om det som hände ;(  (Antal visningar: 1715)
Kategorier: Bästa vänner
Datum: 2012-01-09
  Kommentarer (6)
 
Jag är en 14-åring som inte har några bra vänner och ingen att hänga med efter skolan. Jag erkänner att jag inte är någon av dom "coola" killarna, och ofta vågar jag inte fråga någon om den vill hänga. Hur ska jag bete mig för att liksom bli del av "gänget".  (Antal visningar: 1487)
Kategorier: Övrigt
Datum: 2012-01-09
  Kommentarer (6)
 

Sida: 1
1 2 
 
    RSS för frågor/svar
 
 
 
Ny fråga
* = Obligatorisk uppgift.

Ditt namn

Din e-post

* Fråga  


* Ange bokstäverna/siffrorna i bilden

 

 
     
 
 
Senaste kommenterade frågor
 
     
 
 
Populäraste taggarna